På grund av kritik riktad mot VoF och deras forum under flera år och för att komma till bukt med skeptikernas oförmåga att bedriva vanlig konversation inlämnades i mars 2010 en motion till styrelsen i VoF. Förslaget röstades ned med bred majoritet.

Motionen rubricerad: ”Etiska regler och riktlinjer för föreningens verksamma”, var inlämnad av styrelsemedlemmen Sofia Fransson. Många trodde att det var ett tecken på självranskan i föreningen som skulle leda till något gott. Icke, motionen röstades ned.

I motionen citeras exempel på kritik som t ex denna:

”Jag gillar idén med föreningen. Dock tycker jag inte att de gör ett särskilt bra jobb med att sprida sitt budskap. Vad gäller forumet är det faktiskt ännu sämre. Jag håller med dem som påstår att det är snudd på personförföljelse ibland, samt oftast ett väldigt raljerande.”

En diskussionstråd startades på forumet med den något undergångsartade rubriken: ”VoFs nära förestående sotdöd (ang motion till årsmötet 2010)”.

J.K Nilsson brände av de första salvan i sitt försvar:

”En skeptisk rörelse är inte en syförening där vi skall sitta och dricka te, virka och vara kompisar med allt och alla. Titta bara på hur utnämningen av den senaste förvillaren gick. Ett snustort pressmedelande som inte skulle kunna stöta någon ledde till ett ramaskri. Föreningen utnämndes till fascister för n-te gången i ordningen, vi är tankepoliser, vi är ett hot mot demokratin, m.m.”

I forumet fortsatte sedan diskussionen med ytterligare 650 inlägg av varierande kvalitet och grad av arrogans.

Så hur gick det på årsmötet?

En styrelsemedlem skriver i en notis angående förslag om regler för att komma till rätta med kränkningarna i forumet:

”Sittande styrelse ansåg att sådana regler – åtminstone om de tolkades som regler som skulle kunna leda till särskilda åtgärder –skulle vara ett alltför stort ingrepp i hur medlemmar ska få agera. Om medlemmar agerar mot föreningens syften så finns redan enligt gällande stadgar möjligheten att utesluta medlemmarna. Efter en smärre debatt beslöt årsmötet att avslå motionen.”

Forumsskribenten Pax skrev den 27 mar 2010:

”Jepp den röstades, med nästan total majoritet, ner. Ingen röstade för den men några var lite förvirrade eftersom de inte hade läst den. Herr ordförande Hanno (Essén) inledde också med att uttrycka att han, och övriga styrelsen förutom Sofia då som avgick (hon närvarade dock inte vid själva årsmötet), inte ansåg att motionen var lämplig. Lite debatt följde och sen röstades den ner.”

En forumsskribent skriver den 30 oktober 2010:

”Strax efter vårmötet halverades antalet inlägg per dag på forumet. För övrigt var ungefär halva publiken på årsmötet forumläsare.”

Sofia Fransson avgick från styrelsen.

Utan att veta den exakta anledningen till att Sofia Fransson avgick kan konstateras att föreningens styrelse tycks sakna förmåga till självranskan. De tror helt enkelt att de har rätt att agera som de vill och andra i sin kritik mot VoF har fel. Frågan är nu om utnämnandet av Årets förvillare som kommer att leda till att en av styrelsens medlemmar får priset innebär en positiv förändring. Förmodligen inte, däremot kommer betydelsen av förnedringspriset Årets förvillare from 2010 att minska.

J.K Nilsson som startade tråden: ”VoFs nära förestående sotdöd” kanske får rätt. I och med att hälften som var närvarande på årsmötet var forumsmedlemmar kan vi anta att VoF:s attityd i stora drag representeras av forumets medlemmar och om dessa i linje med styrelsens nolltolerans får bestämma föreningens utveckling kan vi vara säkra på att just ”inre sot” kan bli orsaken till föreningen Vetenskap och Folkbildnings eventuella självdöd.